Kära syster Anna!
Tack snälla du Anna för allt besvär du haft för mig. Klänningstyget är så utomordentligt trefligt och jag har fått en bra modell, så klädningen blir nog mycket stilig. Endast jag nu får min sömmerska. Hon har narrat mig. Får se om jag får henne i nästa vecka. Hade jag vetat det fanns så billiga musliner, så hade de dugt lika bra, men denna sort är kanske bättre kvalité och jag kan då göra om den till ett annat år. Ja, tack snälla Anna än en gång för allt besvär. Vi ha till gengäld ännu ej fått laxen, då bonden, beroende på väder eller annan orsak, blifvit borta. Igår seglade emellertid Calle (Annas bror?) ut och skall då fara förbi två laxfisken och där försöka få en lax till den vikten. Han kommer hem i kväll. Få se hvad resultatet blef. Det är godt om lax här, 26 till 32 st. åt gången i fisket, så nog får han. Äfven min gubbe är ute för att fiska och ett härligt väder ha de då. En annan gång skall också jag följa med. Min lilla gubbe tycker nog det är så roligt att vara ute, men han är alltid så orolig att lämna mig ensam hemma. Om något skulle hända är jag ju alldeles hjälplös, när ingen telefon finns och jag skulle klara upp det lika fort, som du med Emma*. Men så väl är det nog inte. Jag grufvar mig ibland dumt nog. Det är nog mest därför att jag inte har någon i släkten i närheten. Visst skulle det vara skönt få komma söderöfver. Calle har hört sig för i Uppsala, men det var endast för yngre nybakade jurister. Nu funderar han på att annonsera och skrifva till bekanta i Stockholm. Till Kjerneld först och främst och begära inträde i Sveriges advokatsamfund, hvartill han nu har meriter. Osäkert är ju om något tillfälle yppar sig förrän fram på våren. Större inkomster måste vi söka skaffa för att kunna ta oss fram någorlunda bekymmersfritt, och här finns ej möjligheter. I Stockholm kan Calle få extra arbete utom kontorstiden. Visserligen äro hyrorna större, men mat och kläder kan man nog få billigare, och sköter jag hushållet själv skall det nog gå bra. En snäll och ordentlig flicka får jag den 1sta September eller tidigare, om jag behöver henne. – Tack snälla du Anna för småkläderna. Jag är så tacksam därför. Vill du sända mig mönster till dem. Mamma har visserligen lofvat sända, men eftersom hon vill sy litet så dröjer det så länge med allt annat arbete hon har. Jag känner mig orolig att inte ha något färdigt och så törs jag nog ej trampa maskin för nära inpå. Det skall bli förfärligt roligt att få plocka, undan för undan ned i en låda.
*Anna Bs dotter Emma född 1891
Sådana festligheter det varit i Stockholm. Det måtte varit roligt att få se en skymt af det. Vi ha ju endast haft tidningarna att följa, men de äro utförliga nog. Till Emma** skulle jag skrifvit för länge sedan men hvilken är hennes adress? Den enda som håller oss med underrättelser är du. Min syster och Elsa äro stumma. Hälsa dem, när du någon gång träffar dem. Jag fick en del kort från Boda och hvad småbarna se präktiga ut. Man tycker det är så länge sedan man såg en skymt af dem, så det är särskilt roligt att få kort. Jag skall skrifva till min bror Calle. Han tycker nog det är trist och det är vänligt af dig att bjuda honom till Finnboda ibland. Det blir skönt för båda gossarna, när de ha sin exercis bakom ryggen. – Att din Theodor nu äfven hunnit så långt! Han tar sin student nästa år och då får du ta fram vinet du gömt till detta tillfälle. Kanske vi äfven då få vara med i Stockholm och gratulera. Nej, nu måsta jag sluta. Tack för allt besvär och för gåfvan och många, många hälsningar från oss båda.
Din tillgifna Anna.
P.S. Sent i natt kom Calle hem utan fisk för egen del, men en lax hade han beställt, så nu skall vi väl snart få sända den. Hälsningar Anna
**Emma Staaff gift Heilborn