Käraste Anna!
Visserligen ligger lilla Carola och smågrälar öfver sin Mamma, som inte kan ta henne, men hon får väl fortsätta en liten stund, och jag skrifver till dig i stället. Det är skillnad nu mot med Anne-Marie. Hon fick ej gråta lång stund, förrän man tog henne. Men båda mina töser äro så snälla, så jag har intet att klaga. Den lilla sofver i ett sträck till kl.5 på morgonen och får mat och somnar igen, och på dagarna är hon lika snäll. Så jag känner mig så kry, tack vare ordentlig sömn på nätterna. Hon är 1 ½ månad nu och börjar redan förstå sig på sällskap. Mycket söt och behändig är hon, så hon blir kanske ”farlig för gossarna” äfven hon. Du skall väl bli gudmor för henne, Anna, men nog tror jag vi döpa henne innan Ni komma. Jag tycker det är otrefligt ha henne odöpt, visserligen är hon kry och pigg, men man kan aldrig veta, hvad som kan hända. Vi vänta Er naturligtvis alldeles säkert i Augusti. Det skall bli riktigt roligt, och så bäddar vi väl syskonbädd, så vi få plats alla. Calle kommer ju ned nu igen och får tala ytterligare om saken. Kommer Ni inte få ni inte bli gudfar och gudmor. Som du ju vet är Barbro här och är ute med Lillan hela dagarna. Nu sofver hon sin middag uppe i parken och kommer så hem med mycket bättre aptit än förr. Men blek håller hon sig, och det är nog arf efter Pappa. Hon pratar nu både ett och annat, både hvad hon heter, hur gammal hon är, och hur hon mår. ”Anne-Mai Taaf, ett åi, tackai bla.” Hon är rysligt lustig och väcker allas förtjusning genom sitt vänliga sätt och sin goda blick. Den lilla slarfvan, du hör, vi är stolta öfver vår ”Kicka”, men du får väl se, när du kommer att vi ha orsak dertill. Jag hör att Greta äfven är mycket väluppfostrad.
Tack skall du ha för vänliga hälsningar och godsakerna med Calle. Det är rätt ofta Ni få se honom nu. Om jag någon gång kunde få följa med, men det kan väl bli. Nu kommer jag ingenstans. Jag tänker dock snart ta ut den lilla i parken, men hon har haft snufva, så hon måste bli riktigt bra först. Ännu har jag inga kläder, som passa, då jag blifvit narrad på sömmerska, och det är bra förargligt. En mycket vacker hatt har jag fått af Calle, med en stor hvit plym. Gabriella Berglund, som just nyss var här, frågade om den var från Stockholm. Gabriella och Johanssons har varit här under hembygdskurserna. Johanssons äro idag resta till Nordingrå. Calle Johansson skall ligga där och måla ett par månader. Långa Anna är visst inte vidare kry. Hennes hjärta är dåligt. Från och med hösten flyttar hon från Hammar och söderut nån stans.
Vi ha haft ett ohyggligt väder under Midsommar, åska och hällande regn. Nu tycks det dock bli bättre. Så ute har man just ej varit, en afton hörde vi på musik. Calle har också varit borta i Örnsköldsvik på rättegång och skall åter dit den 6 juli.
Nu skall jag ut och laga middagen. Hälsa nu alla så hjärtligt från oss välkomna hit. Din tillgifna svägerska Anna.