Indal. Torsdagen den 9 Juli.
Jag steg upp klockan 5 och var före frukosten nere i trädgården och hjälpte Ulla att rensa. Sedan skref jag ett bref till Pappa och så sydde jag litet på förmiddagen.
På eftermiddagen skulle vi ställa till förlovning och herr Jonsson skickade efter för 1 kr. och 25 öre fikon, som vi skulle hafva att rumla på. Han sade, att om vi ej ville förlofva oss, så skulle vi ej heller ta några fikon. Men då tänkte vi, att ger han oss inga, så skola vi väl skaffa oss några på annat vis, och så gjorde vi äfven. Då herr Jonsson, Theodor och Erik voro nere och badade tog herr Jonsson ur sin nyckel ur dörren men fönstret lemnade han öppet.
Då passade Ulla och Emma på att krypa in genom fönstret och Laura och jag stodo utanför och vaktade. De sökte öfverallt och drogo till slut ut en låda i chiffonjen, där de mycket riktigt funno fikonen. Sedan de tagit sig hvarsitt och även gifvit Laura och mig ett hvar, så sprungo de ut samma väg, som de kommit och hunno just lagom, ty efter några minuter öppnade gossarna dörren.
Det blef emellertid ingen förlofning af, ty vi orkade ej kläda ut oss. En lång stund lade vi ord med de bokstäver, som Ulla fick af mig på sin namnsdag och då hade vi mycket roligt.
Så klädde Theodor ut sig till prest och tog på sig Farbrors prestkappa och en krage, men han tordes ej hafva det på sig lång stund, ty vi voro rädda, att Emanuel skulle skvallra om det.
När vi hade slutat att äta qväll kommo Boström, Moster Anna, Karin, lilla Erik och Ossian ned och då blefvo vi bjudna på fikon.
Vi hafva idag haft en rysligt rolig dag och det är ej underligt, ty vi hafva ej gjort för två styfver nytta utan endast latat oss.
Indal. Fredagen den 10 Juli. (1)
Vi, Ulla och jag, blefvo väckta i natt klockan 3 af Farbror och Therèse, som kommo hem från staden. Vi måste stiga upp för Farbror och Therèse skulle nu ligga där nere. Jag tänkte vara uppe, eftersom jag redan var klädd, men jag åtrade mig och väntade endast tills solen gick upp och lade mig sedan påklädd. Klockan 7 gick jag dock upp och satte mig att läsa en rolig bok. Efter en stund kom Boström och Moster Anna och frågade om Theodor, Ulla, Emma, Erik, Kalle, Ferdinand och jag ville följa med till fäbodarna. Det var naturligt att alla gerna ville det och Therèse föreslog, att Farbror också skulle följa med. Farbror ville det sjelf, men alla andra tyckte, att det var litet dumt. Vi voro dock glada, att hon inte körde på oss Jonsson med, men han valde sjelf att ansluta sig till sällskapet. Klockan 12 foro vi iväg och klockan 2 voro vi framme vid Boströms bodar. Det var en farligt besvärlig väg, backe upp och backe ned hela tiden. ...forts.