Anna Staaffs besök i Indal 1874

Juni 1874


Indal. Tisdagen den 23 Juni.
Klockan ½ 6 stego vi upp, ty vi trodde, att Bergströms voro så tidiga af sig, men det var verkligen ett misstag. Före frukosten gingo vi ut och spatserade alla flickorna och herr Jonsson. På förmiddagen packade vi upp våra kappsäckar och gåfvo Bergströmmarna presenter. Till sist fick Farbror alla karamellerna, ty vi trodde naturligtvis, att han skulle gifva dem åt barnen; men det gjorde han ej, utan Ferdinand och Emanuel fingo två hvar och det öfriga behöll han sjelf.
På kvällen kom en student vid namn Hoflin, som skulle visitera. Hela eftermiddagen och till 6- tiden höllo vi på att leka. Sedan gingo vi ner till sågen och Moster Anna, Therese, Carin och Julia voro inne och duschade. På qvällen skulle vi vaka Midsommarvaka, men det blef ej något riktigt af. Klockan 12 skulle vi gå genom 3 grindar för att få se våra blifvande män. Andra gången vi gingo fingo vi se Erik och Kalle komma springades i skjortan från drängstugan in i stora byggnaden. Sedan bråkade de med oss, att vi skulle gå öfver kyrkogården, så att vi anade, att de hade ställt till med något. Då vi kommo in på kyrkogården fingo vi se en menniska, som var hvitklädd från topp till tå komma emot oss. Det var Theodor, som hade tagit skjorta och kalsonger utanpå sina andra kläder.

Sedan jagade vi spöket utefter landsvägen men det gömde sig i en småskog och vi fingo vända hem med oförrättat ärende. Till klockan 2 sutto vi uppe och vakade, men sedan förmådde vi ej längre, utan gingo upp och lade oss.

Indal. Onsdagen den 24 Juni.
På förmiddagen voro vi i kyrkan och hörde herr Hoflin. Vi sutto nere i kyrkan, men gossarna sutto på orgelläktaren. Mitt emot oss satt Westberg, men icke såg Julia det, men gossarna sade, att Julia gjorde icke annat än vände sig om och då hennes blickar mötte Westbergs rodnade hon så förfärligt.
Emellertid voro vi så sömniga, att vi hade mera göra med att hålla oss vakna än med att höra på predikan.
I början av eftermiddagen sprungo vi nere hos oss Bergströms och lekte, men sedan blefvo vi bjudna upp till Boströms. Vi hade det rysligt roligt. Bland annat lekte vi ”Hök och Dufva” och det var det mest lifvade af alltihopa. På qvällen spelade Fredrik full för oss, som han hade gjort qvällen förut. Det gjorde han verkligen mycket bra. Jag har glömt att tala om, att på förmiddagen voro vi äfven nere vid Lillån och skulle söka pärlmusslor men pärlorna voro ännu ej mogna.