Min käre Teodor!
Guds Frid!
Som nu Julen tillstundar, fridens högtid, så kan jag icke längre bära inom mig ofriden, som kommer deraf, att jag varit så försumlig, att jag ej svarat på Ditt kärkomna bref. Kära Du förlåt mig, - och som Du väl detta gör, så är min ofrid stillad. Ditt bref var skämtsamt och upplifvande för gamle gubben. Så ock ditt konterfej i den gladaste stilen. Det var utmärkt träffadt. Ja tack, hjertligt tack, så väl för det ena som det andra. Vi må alla väl och kunna således få fröjda oss öfver att få, ännu ej jul, lefva tillsammans. Jag är, Gud ske lof, vid samma goda hälsa, som då jag sist långgästade i Edert för mig kära hem. Till vittnesbörd om min hälsa vill jag nämna, att jag å morgondagen skall predika samt högmessan å juldagen för sista gången. Det är nu beslutadt, att jag för alltid skall begära tjenstledighet den 16de nästkommande juni, då jag varit i kyrkans tjenst 55 år – Den 16 juni 1847 blef jag prestvigd af Biskop Franzén.
Mor sjelf är temmeligen kry af sig. Något mera glömsk af sig, än jag. Anna mår bra, så ock alla på Hällänge.
Pers fästersmö Maria Haglund är hos oss. Abrahams å Mörsil lefva alla med hälsa. Alltså, allt godt och väl, när nu Du också förlåter mig, så att julfriden blir ostörd.
Vi hafva en god och stadig vinter – ej för kallt – jemnast -14 à 15˚ - någon gång -20˚.
Nu har jag skrifvit nog. Ni hafva fått höra att det står bra till hos oss här på Offerdal. Jonssons i Ås har jag ej hört något af. Icke heller af Bergströmmarna. De lefva nog i högönsklig välmåga.
Med detta bref har jag passat det s, att jag tror det skall komma Dig till handa på julafton. Jag får då önska Dig och Anna, samt barnen en i alla afseenden God Jul! Hälsa och välgång vare med Eder alla! Som slägtingar säkerligen träffas i jul, så beder jag dig framföra min hjertliga hälsning till dem alla. Ingen nämnd och ingen glömd.
Gud vare med oss! Hasteligen af Din tillgifne
Wän och Morbor
Abraham
Kommentarer:
Brevet skrivet av Olof Abraham Staaff till systersonen Theodor Bergström i Finnboda, Nacka.
Biskop Frans Mikael Franzén i Härnösand är en av de mer framstående i vår kyrkohistoria. Nämnas kan, att Abrahams bror Carl Theodor Staaff under sin vistelse i Härnösand 1839 porträtterade biskopsfamiljen, d v s biskopen, hans hustru och fem barn, separata porträtt. – Franzén avled bara två månader efter Abrahams prästvigning, den 14 augusti 1847, vid 75 års ålder.
I brevet nämns Abrahams barn Anna, Per och Abraham samt platsen Hällänge, där dottern Petra bodde.
Jonssons i Ås avser Theodors syster Theresia med familj och Bergströmmarna avser Theodors bror Karl med familj i Östersund.