Page 248 - Demo

(248)
Sonen Axel G. Johansson, född 1884 i Vaplan, student och civil-ingenjör med USA-erfarenheter kom att svara för en dynamisk period med betydelsefullt uppfinnar- och utvecklingsarbete för svensk cellulosaindustri. Vaplans produkter såsom barkningstrummor blev världsbegrepp renderande sin upphovsman utmärkelser som förutom RVO IVA:s stora guldmedalj och Norrlandsbjörnen.
År 1910 stod bröllopet mellan Ulla och Axel. Många barn föddes. Dessa fick 1928 tillstånd till släktnamnet Waplan. Samhället Vaplan fick både patriarkalisk och matriarkalisk prägel av två starka personligheter. Vägar och egnahem anlades, skola, affär, värdshus, idrottsplats och egen järnväg tillkom. Lokala traditioner med fester skapades. Hemmet fungerade som "både mäss och pensionat". Gästfriheten kom också i hög grad all omhuldad släkt till del. In i hög ålder - hon blev 93 år, förde Ulla gärna samtalet in på släkttraditioner, något som hon behärskade mer än de flesta.
Av barnen kom Thord, civilingenjör med Chalmersutbildning att i tio år arbeta hos sin far för att 1955 övertaga chefskapet med hustrun Ingrid vid sin sida. Broder Thure svarade för utlandsverksamheten med München som stationeringsort. Man försökte fullfölja och utveckla tidigare inriktning men ogynnsamma konjunkturer gjorde det ekonomiska klimatet allt bistrare. 1974 tvingades företaget till konkurs trots alla insatser från familjen Waplans sida. Företaget har senare rekonstruerats. Som så ofta har ett mollbetonat slut följt släktepoker i två gamla bruk