Page 209 - Demo

Pehr och Johanna Staaff
Pehr Staaff blev student i Uppsala 1804. Efter ett par år måste han avbryta studierna där. Orsaken härtill framgår av ett brev, som han från hemmet i Rätan skrev till professor Carl Zetterström i Uppsala. - Denne var soldatson från Rödön, jämtpatriot och stor boksamlare. Zetterström var nitiskt verksam för främjande av läkarvård på landsbygden genom prästernas biträde, den s.k. 'prästmedicinen’. - Brevet skrevs i mars 1807, då Pehrs yngre broder Johan skulle börja sina studier i Uppsala. Han ber Zetterström att lämna brodern samma stöd som han själv tidigare erhållit och skriver i fortsättningen bl.a.: "Mina nuvarande omständigheter tillåta ej att återse akademien, att åter få njuta dess lyckliga rättigheter. Min far dog. Jag sökte efter hans död att få prestas till lättnad för min fattiga mor, och detta beviljades mig - för evigt är jag således fastsmidd i den andliga kedjan, för evigt i landsflykt bakom de norrländska fjällen - för evigt utestängt är mitt hopp att åter få inrymma den krets där muserna vistas ...”
Efter ett par år som nådårspredikant i Rätan kom han som pastorsadjunkt till Sveg och blev sedan komminister i Svegs annex Lillhärdal. Han tjänstgjorde 15 år i Härjedalen innan han på våren 1824 tillträdde som kyrkoherde i Rödön. En starkt bidragande orsak till att han fick detta ’feta’ pastorat var säkerligen att han (enl. kungl. brev 1814) erhållit rätt att räkna dubbla tjänsteår på grund av, som det heter i brevet: ”Den ovanligt besvärliga och mödosamma tjänstgöring han hade att bestrida i Svegs vidsträckta pastorat, hans ringa och otillräckliga lönevillkor, samt hans omsorg att även i läkarväg gå orten tillhanda jämväl i anskaffande av läkemedel med upp-offrande av egna tillgångar.”
Strax före flyttningen från Rätan till Sveg hade han gift sig med Anna Johanna Wagelin, dotter till kyrkoherde Carl Wagelin i Hede. Under tiden i Härjedalen fingo de tio barn, av vilka åtta levde vid flyttningen till Rödön.
Det var säkerligen med stora förväntningar familjen lämnade den avsides belägna, karga och tämligen väglösa härjedalssocknen för att bosätta sig iden centrala och bördiga bygden vid Storsjön. Inte minst tillfredsställande var, med tanke på sönernas skolgång, det nära grannskapet till den enda skolan i länet. Där, det vill säga i Frösö trivialskola, hade äldste sonen Erik Jonas gått två terminer när flyttningen till Rödön ägde rum.
Vid ankomsten till Rödön gällde det i första hand att få igång jordbruket.
Troligt är att flyttningen till de större förhållandena i Rödön inte kunde klaras utan en viss skuldsättning.
(209)