Page 196 - Demo

(196)
sånger och dialoger, vilka till största delen utgått från religiösa samfund på 1300- och 1400-talen. Bland Staaffs övriga arbeten, vilka behandla de flesta områden inom romanistiken, märkas ”Le suffixe - arvis dun les langues romanes” (1896), ”Etudes surles pronoms abrégés en ansien espaqud” (1906) och ”Etudes sur francaise” (1915). De flesta av hans uppsatser publicerades i svenska och utländska facktidskrifter bl.a. i ”Studia Nesphilologica”, till vars grundläggare Staaff hörde. Han översatte även fornfransk litteratur, ”Romance de la Rose” och ”Pathelin” samt verk av La Bruyére, Balzac och Gaston Paris. Tillsammans med N. Edén utgav han 1917 Karl Staaffs ”Det demokratiska statsskicket”. För främjandet av relationen mellan Frankrike och Sverige och av intresset för fransk kultur och franskt språk utförde S. ett omfattande arbete. Han var 1910-1931 ordförande i "Alliance francaise” i Uppsala och från 1930 till sin död 1936, ordförande i "Amitié france- suédoise”. Han blev hedersdoktor vid Paris universitet 1932. Gift med sitt kusinbarn Nathalie Robinet. Paret fick inga barn men adopterade dottern Anne- Marie.
(1) Nathalie* Marie Henrietta Adéle Robinet-Staaff. Född 1880. Död 13/11 1942. Begraven på Norra kyrkogården i Solna.
Barn
Anne-Marie Schöne-Staaff-Aakerlund. Född 10/3 1912. Gift med (1). Gift med (2). Var adoptivdotter till Nathalie och Erik Schöne-Staaff, gift tre gånger och bosatt i USA.
(1) Karl Gunnar Jehander. Född 1886. (2) Aakerlund.
Tabell 7 (från tabell 3)
Ferdinand* Staaff. Född 7/7 1823 i Stockholm. Gift 1855 med (1). Gift 1880 med (2). Död 19/11 1887 i Paris. Student i Uppsala 1839, sergeant vid Svea artilleriregemente 1840, underlöjtn. 1842. Genomgick högre art. Läroverket 1846- 48, löjtnant 1849, generalstabsofficer 1853. Lärare i franska språket vid Krigsakademien. Kapten 1857, major i armén 1862, överstelöjtnant i armén 1867 och överste 1876. Avsked 1881. Från 1862 till sin död var han militär-attaché vid beskickningen i Paris. Under fransk-tyska kriget 1870-71 övervar han Paris’ belägring och förestod svensk-norska beskickningen under det s.k. kommunardupproret. Han skrev en liten skrift om detta upplopp "Skildrat av ett ögonvittne” vilken finns pä Kungl. Biblioteket. Det berättas att han ett år inköpte ett stort antal gevär och gevärsdelar åt svenska staten från Amerika till ett pris av 8