Page 244 - Demo

Sune Bergström - nobelpristagare
När en medlem av redaktionskommittén för denna bok som färsk medicin- studerande vid Karolinska institutet kom till kemikursen, hade han som lärare laboratorn, sedermera professorn Erik Jorpes, en man med bister uppsikt och ingivande stor respekt. Ett oförglömligt intryck - under en föreläsning öppnades dörren på glänt, någon tittade in, ett stort leende, aldrig tidigare skådat, spred sig över laboratorns ansikte. Den som gläntade på dörren var Jorpes’ från lång Amerikavistelse hemkomne medarbetare Sune Bergström.
Erik Jorpes, ett av de stora namnen inom svensk medicin, är mannen bakom heparinet, alltjämt ett kardinalmedel i behandling och förebyggande av blodpropp. I sin bok om heparin och dess framtagande anger Jorpes, att Sune Bergström i flera steg gjorde avgörande insatser.
Tre forskare befann sig i Boston för att tillsammans föreläsa vid Harvard Medical Schools 200-årsjubileum, när de nåddes av följande meddelande: ”Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet har beslutat att ge 1982 års Nobelpris i fysiologi eller medicin till Sune K. Bergström, Bengt I. Samuelsson och John R. Vane för deras upptäckter om prostaglandinerna och närbesläktade biologiskt aktiva substanser.” En kommentar från en annan svensk nobelpristagare i medicin, Ulf von Euler, var - ett länge väntat pris!
Just von Euler fann på 1930-talet i sädesvätska en biologiskt aktiv substans, vilken han gav benämningen prostaglandin. Han vände sig i slutet av 40-talet till kemisten Sune Bergström, då sysselsatt i fettforskningsprojekt. Sune Bergström lyckades under 50- och 60-talen renframställa ett flertal prostaglandiner och kartlägga deras kemiska struktur. Medarbetare till honom från denna tid vittna om hur han veckor i sträck dygnet runt vistades i sitt laboratorium.
Hans arbete innebar ett genombrott i prostaglandinforskningen. Det har visats röra sig om vävnadshormoner med vidsträckt bildning inom kroppen och utövande en rad effekter avseende hjärta, kärl, njurar, mage-tarm, fortplantning. Ökad förståelse av biologiska skeenden har skapats, läkemedelsforskningen har i stora stycken revolutionerats.
(244)