Page 241 - Demo

Lars Bergström - hovfotograf
Härnösand senare Nora i Nordingrå, Ångermanland.
Ett annorlunda porträtt givet av sonen Lars Bergström junior.
Julstämning
Julen är över. Det är dags att summera. Det finns vissa saker och företeelser som årligen återkommer. Små händelser i och för sig, men viktiga. En källa till förtret brukar vara julgransbelysningen. Jag kan inte påminna mig att jag varit med om en enda jul, när denna tingest fungerat när den tagits fram, trots att den varit hel när man packade ned den.
Det bestående minnet av barndomens jular är min far, sittande i en djungel av sladdar, skruvande på ljus och svärande på hembiträdet eller någon annan som oförsiktigt nog vågade vara i närheten.
Detta skedde alltid kvällen före julafton. På den tiden var det så att alla jularrangemang ordnades just den kvällen. I köket var aktiviteten febril, pyntandet av hemmet fick inte ske tidigare. Det var på julaftons morgon man plötsligt skulle upptäcka att det var jul. Det var då som nu kvinnorna som anförtroddes det stora ansvaret för att allt skulle fungera. Det enda undantaget var julgransbelysningen, vilken måste skötas av någon tekniskt kunnig person. Och förmodligen var det därför det alltid gick som det gick.
– Vem fan var det som tog ner julgransbelysningen så slarvigt förra året? Hur i . . . kan en människa vara så opraktisk? Bara ett enda strul av alla sladdar. Det ser ut som ett garnnystan.
– Det var du själv som plockade ner ljusen, svarade min mor lågmält.
– Jag! Jag har aldrig plockat ner några ljus. Skulle det vara jag hade det inte sett ut så här.
– Joodå, det är alltid du som sköter ljusen, och det är för övrigt det enda du hjälper till med på julen.
– Det är naturligtvis någon av ungarna som varit framme och klåfingrat!
Timme efter timme pågick arbetet med julbelysningen. Det slutade nästan alltid med att alla lamporna var söndertrampade och man fick ringa till Kempes elektriska. Den elektriska karl'n blev lika obligatorisk i barndomshemmet som jultomten.
Det egendomliga är att detta elände följt mig. Jag känner igen min tekniske fader i mig själv. Varje jul samma sak. I år bestämde jag mig för att inte förargas av en trasig belysning. För den skull köptes en splitter ny. Den brann med klara ljus och
(241)