Page 236 - Demo

”Må Du förbliva goder och glader fullständig avbild av Din snälle fader.”
Detta lättsamma sätt att i ord och bild para humor och självironi var mycket typiskt för pappa. Han var duktig på att teckna och i högsta grad skrivkunnig. I föreningslivet var han den givne sekreteraren och kassören, som höll ordning på alla papper och författade styrelsens verksamhetsberättelser på vers!
Under åren i Skara var han med i ett sällskap, som producerade och framförde spex. Efter flyttningen till Örebro sökte han förgäves efter en motsvarande kamratkrets. Lärarna på flickläroverket var inte barn av en sådan tradition. Efter en tids sökande hittade han glada och chosefria vänner i kören Örebro kvartettsällskap.
I slutna kretsar, i föreningslivet, underhöll pappa med gitarrspel och sång. Wennerbergs Gluntar hörde till stamrepertoaren.
Han brevväxlade med många släktingar och vänner - på två språk: svenska och söderslang. Det sistnämnda gällde korrespondensen med brodern Erik "Putte”. Från denne kom på samma språk utförliga rapporter om vad som tilldragit sig i Nacka sportklubb, den förening de tillsammans varit med om att bilda och där pappa var hedersledamot.
Det var oerhört intressant att höra pappa berätta om egna upplevelser från hästspårvagnarnas och hjulångarnas Stockholm. En stad, där nyhets-förmedlingen skedde i Fritzes bokhandel!
Pappa var som äldre en lugn, trygg och säker person. Han var enkel och anspråkslös i framtoningen och föreföll vara helt nöjd med sin livssituation. Han var långsam och metodisk i arbetssättet och sökte alltid den mest kortfattade och eleganta lösningen på ett problem. Som pappa och lärare delade han gärna med sig av sin personliga livserfarenhet. Några av råden lät ungefär så här:
– Bli ingen passiv konsument, som bara tar in, vad andra gjort. Först när Du själv prövat Din förmåga inom ett område, kan Du förstå andra personers prestationer (gäller t.ex. idrott, konst, musik).
– Försök hålla Dig allmänbildad (Han gillade inte ”fackidioter”).
– Kunskap ska begripas. Han uppskattade elever med kreativ läggning och översåg med ett och annat misstag, som dessa kunde åstadkomma. De elever, som bara lärde sig läxorna utantill, kallade han litet föraktfullt för ”grammofonskivor”.
– Majoriteten har inte alltid rätt. Demokrati kan ibland övergå i ”dumokrati”.
Jularna i Örebro var traditionsrika. En höjdpunkt under julklapps-utdelningen var, när chokladlådan från vår morbror Paul kom fram på bordet.
(236)